Sök:

Sökresultat:

2910 Uppsatser om Byggnaders specifika energiförbrukning - Sida 1 av 194

Kostintag, energiförbrukning och kroppssammansättning hos orienterare

Bakgrund Orientering a?r en utha?llighetsidrott da?r tempo och intensitet varierar, beroende pa? terra?ng och lo?parens navigationsfo?rma?ga, och den skiljer sig fra?n vanlig utha?llighetslo?pning genom att den ocksa? innefattar kuperad terra?ng och ett kognitivt inslag. Prestationsfo?rma?gan hos orienterare kan da?rfo?r antas vara mer beroende av kostens sammansa?ttning a?n fo?r vanliga lo?pare. Forskningen om kroppssammansa?ttning, energiutgifter och kostintag hos orienterare a?r idag bristfa?llig.

Innovativt koncept för prognosstyrning av byggnaders värmesystem

Syftet med förstudien var att undersöka vilka parametrar som kommer ha inflytande på en regulator i ett nytt koncept för prognosstyrning av byggnaders värmesystem, och om möjligt även undersöka hur mycket inflytande de har. Påverkande parametrar är t ex utetemperatur, sol, vind, nederbörd och internvärme i samverkan med byggnaders huströghet, dvs. värmelagringsförmåga. Målet var att ta fram dels en specifikation, som beskrev olika driftfall, och dels ett designförslag på en möjlig webbaserad sida i ett av företaget Regins HMI-system (användarverktyg). Användargränssnittet till designförslaget skulle vara enkelt och tydligt att förstå, samt ha en tydlig koppling till energibesparing.Förstudien ?Innovativt koncept för prognosstyrning av byggnaders värmesystem? skulle ligga till grund för en utveckling av företaget AB Regin´s produktsortiment ? resultatet av specifikationen och designförslaget kommer senare implementeras i en fungerande produkt, som skall innehålla både prognosstyrning och val av komfort.Prognosstyrning har funnits sedan 1980-talet och det som ursprungligen skulle uppnås med detta var ett jämnare inomhusklimat.

Sofia, en elev med specifika matematiksvårigheter - en fallstudie

Syftet med examensarbetet är att förvärva kunskap och förståelse för elever med specifika matematiksvårigheter som ska ligga till grund för vårt kommande yrke som matematiklärare. Vi avser att undersöka hur elever med specifika matematiksvårigheter identifieras samt hur elevens vardag påverkas. För att uppnå detta har vi gjort en fallstudie av en elev med specifika matematiksvårigheter. Vi har studerat relevant litteratur i ämnet, utfört kvalitativa intervjuer samt observerat eleven i en specialpedagogisk miljö. Resultatet visade att eleven uppvisar en hel del tecken som innefattas av specifika matematiksvårigheter.

Användning av fjärravläst mätdata för framtagning av byggnaders effektsignatur.

How to use automatically read data to create a method that visually describes how energy is used in a building, the so called energy signature..

Beräkning av byggnaders energiprestanda med anledning av energideklarationerna.

Europaparlamentet antog i december 2002 ett direktiv om byggnaders energiprestanda.Direktivet kräver att byggnader skall energideklareras, alltså undersökas och dokumenteras urett energiprestandaperspektiv. Direktivet har hittills resulterat i två svenska delbetänkandensamt ett slutbetänkande. Dessa tre skrifter kommer att ligga till grund för den svenska lagenom energideklarationer. Enligt SOU 2005:67 skall energiprestandan beräknas för samtligasmåhus och nybyggda hus. För flerbostadshus och byggnader med lokaler skallenergiprestandan beräknas då det inte finns några uppgifter på byggnadens energianvändning.Eftersom byggnaders energiprestanda är en central del av energideklarationerna ägnas det enutförlig analys av olika energiflöden ut ur och in i en byggnad.

Utformning av hjälpinsatser : För elever i specifika matematiksvårigheter

Arbetets syfte är att utreda de hjälpinsatser som utformas för elever i specifika matematiksvårigheter. Den metod som används för att uppfylla syftet är kvalitativa intervjuer på tre skolor med en specialpedagog, en rektor och en matematiklärare på vardera skola. Resultatet baseras dock på åtta intervjuer på grund av ett bortfall. Studien av de tre skolorna visar att på de skolor där pedagoger har ett gemensamt synsätt på specialpedagogik utformas hjälpinsatser för elever i specifika matematiksvårigheter. Där det råder motsättningar mellan pedagogers syn på specialpedagogik utformas inte relevanta åtgärder för elever i specifika matematiksvårigheter.

Estetik: en del av samhällsplaneringen En studie av utvecklingen av Märsta centrum

Samhällsplanering kräver hänsyn till och övervägande av samhällets olika sektorer, den sektor som uppsatsen studerar är estetik. Uppsatsen syftar till att studera betydelsen av platsers och byggnaders estetiska utformning vid samhällsplanering samt individens estetiska upplevelse av platser och byggnader. Platsers och byggnaders estetiska utformning åskådliggörs med hjälp av en granskning av Märsta centrums utveckling.       Uppsatsens syfte bemöts med en empiri bestående av två semistrukturerade intervjuer med de personer som arbetar för utvecklingen av Märsta centrum, vilket följs av 40 strukturerade intervjuer med individer som vistas i centrumet. Uppsatsens empiri knyter an till ett teoretiskt ramverk bestående av begrepp som fenomenologi och miljöpsykologi.       Uppsatsens resultat visar att samhällsplaneringen vid utvecklingen av Märsta centrum, strävar efter att skapa estetiskt tilltalande platser och byggnader genom att till exempel undvika monotoni, använda naturliga färger och förespråka grönområden. Resultat visar vidare att majoriteten av de intervjuade individerna som vistas i centrumet, anser att centrumets framtida utformning är mer estetiskt tilltalande än dess nuvarande utformning.

Energitillgänglighet : En fallbeskrivning av fyra kvinnliga roddare i den svenska junioreliten.

SammanfattningSyfte och fra?gesta?llningar: Syftet med denna studie var att go?ra en fallbeskrivning av energitillga?ngligheten (EA) hos fyra uto?vare i den svenska kvinnliga junioreliten i rodd, sa?songen 2014. - Hur sa?g energitillga?ngligheten ut hos de fyra studerade svenska kvinnliga juniorroddarna? - Skiljde sig energitillga?ngligheten hos de fyra svenska kvinnliga juniorroddarna a?t, precis innan pa?bo?rjad- och precis innan avslutad ta?vlingssa?song?Metod: I tva? perioder a? sju dagar, fo?rsta tva? veckor innan sa?songens bo?rjan och andra tva? veckor innan sa?songens slut, fick fyra svenska kvinnliga juniorroddare (15-18 a?r) pa? elitniva? fo?ra kostdagbok genom sja?lvuppskattning med hja?lp av husha?llsma?tt fo?r att kunna uppskatta deras energiintag (EI). Analyserna av kostregistreringarna gjordes i DietistNet (Grupp).

Utveckling inom den medicintekniska branschen : -En studie om svenska medicintekniska företags samarbetsformer

Svenska medicintekniska företag kan inte konkurrera med de globala företagen med stordrift och låga priser, de måste därför anpassa sina produkter efter de specifika behoven i den svenska vården.Syftet med studien är att analysera och utvärdera svenska medicintekniska företags marknadsföringsstrategier med avseende på sambandet mellan samarbetsformer och produkters anpassning till specifika behov..

Kärnan i förändring. : En litteraturöversikt avseende ungdomar i behandling.

Det finns betydande svårigheter i att urskilja vad det är som gör att en behandling fungerar. Behandlingsutfallet påverkas av olika faktorer och beroende på vilken infallsvinkel behandlingen har, antas olika angreppssätt. I föreliggande studie undersöks de specifika- och icke-specifika faktorerna samt kriminogena behov för att få en överblick i vad det är som påverkar en individ i behandling utifrån ett relationellt perspektiv. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad behandlingsrelationer och terapeutiska allianser tillskrivs för värde i forskning samt vilken vikt relationer ges i forskning om kriminogena behov. I följande studie har en litteraturöversikt med en begreppsanalys tillämpats för att kunna få svar på det uppställda syftet och frågeställningarna.

Fiskfo?rso?rjning genom odling : Dess ha?llbarhet och framtid

I dagens globaliserade va?rld, samt genom urbaniseringen, har livsmedelsproduktionen i ma?nga fall uppho?rt att ske i na?rhet till konsumenten. Detta har inneburit ba?de ett minskat beroende av egen a?rlig sko?rd, da? denna kan kompenseras av sko?rd fra?n annat ha?ll i va?rlden, men ocksa? till komplexa fra?gor ga?llande bland annat etik och produktion av livsmedel som a?r i linje med den ha?llbara utvecklingen. Na?got som a?r fo?rdelaktigt utifra?n ha?llbarhetssynpunkt a?r en sto?rre konsumtion av fisk, da? denna har en la?gre pa?verkan pa? klimatfo?ra?ndringarna a?n det ro?da ko?ttet.

Köldbryggor i hallbyggnader

Fokus på att bygga energieffektiva byggnader är numera stort i Sverige och har resulterat i utformandet av mycket ambitiösa energimål. Stigande energipriser och samhällets ökade medvetenhet kring miljö är några faktorer som har resulterat i skärpta krav av byggnaders energiförbrukning. Byggnader som uppförs idag har betydligt hårdare energikrav än om man blickar tillbaka bara några år.I denna rapport beräknas vanligt förekommande köldbryggor i en lagerbyggnad med hjälp av datorstödda metoder. Dessa beräkningar är gjorda i Heat2 som är ett tvådimensionellt datasimuleringsprogram. Det används för att beräkna storleken på linjära köldbryggor (?-värden).

IDA Klimat och Energi - Ett lämpligt och användbart alternativ för noggrannare energiberäkningar på VVS GRUPPEN AB?

I juli 2006 trädde BBR:s nya krav om byggnaders energiförbrukning ikraft, vilka jämfört med de tidigare kraven väntas medföra förändringar för hela byggprocessen vad gäller hanteringen av energifrågor. De hårdare kraven kommer bland annat i skepnad av ett nytt begrepp, ?byggnadens specifika energianvändning?, ett begrepp som med stor förmodan kommer att ställa både högre krav på utförande av energiberäkningar i ett tidigare skede av byggprocessen samt med större noggrannhet. På VVS GRUPPEN AB i Lund utför man egna grövre energiberäkningar i samband med projektering i ett ganska tidigt skede av processen, främst beräkningar för hand, för att i ett senare skede låta en byggnadskonstruktör genomföra mer ingående energiberäkningar. Med de nya hårdare kraven uppstår ett eventuellt behov av att framöver utföra egna energiberäkningar på en noggrannare nivå redan i ett tidigare skede. BBR anger inga krav om metod för beräkningarna, utan lämnar upp till var och en att välja lämplig metod för aktuellt projekt. I samarbete med VVS GRUPPEN utfördes därför en undersökning av en alternativ metod, energiberäkning med hjälp av simuleringsprogrammet IDA Indoor Climate and Energy. Undersökningen begränsades till ett pågående projekt i form av en ny biblioteksbyggnad i Lomma, samt till att huvudsakligen syfta till beräkning av den specifika energin.

Självbiografisk minnesspecificitet i ett kulturellt perspektiv

Tidigare forskning har visat att det finns kulturskillnader i det självbiografiska minnets uppbyggnad och att byte av socio-kulturell kontext kan påverka det självbiografiska minnet. Självbiografisk minnesspecificitet har dock inte tidigare studerats i ett kulturellt perspektiv. I denna studie jämfördes självbiografisk minnesspecificitet hos 19 iranier som migrerat till Sverige och 19 iranier i Iran. En variant av Autobiographical Memory Test användes, där hälften av ledorden var relaterade till iransk kultur och hälften var mer allmänna. Hälften av orden i vardera kategorin var positiva och hälften negativa.

Alliansen som gemensam faktor i några aktuella KBT studier : en översikt

Syftet med denna uppsats var att belysa förhållandet mellan specifika och gemensamma faktorer och hur de värderas i sitt förhållande till utfallet i de senaste KBT studierna från 2005 - mars 2011. Min avsikt var att avgränsa genom att fokusera på ett centralt begrepp som representant för de gemensamma faktorerna samt ett beprövat mätinstrument. Valet föll på allians som gemensam faktor samt WAI-Working Alliance Inventory som ett väl beprövat mätinstrument för alliansksattningen. Avsikten var att samtliga studier från och med 2005 till och med mars 2011 inom KBT-sfären som undersökt alliansen genom WAI och dess förhållande till utfall skulle tas med. Urvalet stannade vid 9 studier som uppfyllde urvalskriterierna.

1 Nästa sida ->